Spring 09

Man kan ju verkligen, trots adventsmys och ljusstakar och stickade goa tröjor, bli otroligt sugen på VÅR då man ser plagg som dessa. Samtliga en liten förinspiration från H&Ms vår 2009 kollektion. Nice work!

Summer style

Så snart sommarens första solstrålar letat sig ner till jordytan är det som att min garderob slukat alla kläder som under hösten legat på topplistan och kvar ligger bara de gamla, fräscha, röda-vita och de blå kläderna. De preppy fräscha! Randiga! 

Hur jag än letar så är de det enda som ligger där och ler sött mot mig. Sitt fräscha leende och det äcklar mig.

Det har kommit att bli en typ av hat-kärlek. Jag tycker om dem. Och ändå inte. Jag använder sönder dem under sommaren så när hösten kommer så tål jag knappt se dem. Det är lustigt. Det är samma historia... år... efter år.. 

Jag skämtar nästan om det. Får försöka få någon typ av pli på garderoben. Den kan inte styra mig såhär, det kan den inte...

Movie star, Åhhh, movie star...

De flesta trender är ju liksom inte nya. Redan tidigt var turbanen en skön trend på vackra flickor och kvinnor. Movie estar, å movie star...

Africa meets fashion

En annan trend som jag tror kommer att bli stor denna sommar är alla former av huvudbonader. Trendigast i sitt slag blir turbanen även om olika typer av hattar kanske kan tyckas något mer kommersiellt.

Afrika har överhuvudtaget varit en stor inspirationskälla för många designhus och det syns tydligt i form av print och färger, luftiga tyger och stora smycken. En ganska lättilgänglig trend då det väl är just vad man längtar efter om sommaren. Lätt, lätt, lätt... och färgsprakande.

Ljuva sommartid.

Som jag har längtat. Vissa saker hör bara sommaren till. Och nu är de här;

Flip-flop

Saft

Solbrända fötter

Bara ben

Solglasögon

Bad & sköna grillkvällar på klipporna.

Sköna dagar ute på havet.

Jag bara njuter av tanken....

Filmkyssar vi minns...

Det är också konst. Film. Vackra foton. Det berör. I högsta grad. Får oss att känns känslor som om vore de våra. En sådan kyss har de minsann fått till i filmen "Det stora blå". Le grand blue. När Jacques, han som typ aldrig pratar, plötsligt i hissen kastar sig över henne och kysser henne. Man får andan i halsgropen. Det kommer så oväntat och känns så äkta. Har vi inte alla någon gång önskat göra så? Det är film.. När den är som bäst.

Visst är det härligt!

När man inser vad många små saker i ens samtid som gör en glad. En sådan sak för mig är layout. Tänkte på det idag när jag gick igenom gamla tidningar inför flytten och rev ut de sidor som jag tycker om mest (för att slippa släpa med mig de tråkiga sidorna genom land och rike).
Jag blir glad av sidor som är snygga. Ibland sparar man ju på artiklar för att de har ett intressant innehåll. Något som man tyckte om att läsa. Men jag sparar även sidor bara för att de är snygga. För att de ger mig inspiration. Och glädje.

Ljuva, vackra...

..långa. Mönstrade. Enfärgade. Färgsprakande. De kommer, det kan jag lova.
De långa klänningarna. Kjolarna. ..

Snart ser vi dem oftare... och oftare. Vissa är överlyckliga att de anstormar oss och andra är inte fullt lika överförtjusta.

Gåtan är ganska enkel: Efter tider av depression kommer tider av glädje och framtidstro. Efter lång period av gråskala kommer färgprakt. Efter tider av sparsamt med tyg kommer.... överflöd av tyglager.
Mer färg, mer tyg, mer glädje åt folket.

Må den leva för evigt..

Cardiganen är mitt absoluta favoritplagg på killar. Big time. Till ett par schyssta shorts, chinos eller jeans. Den passar de flesta och ser mer avslappnad ut än en tröja. Den ser mer uppdaterad ut och är bara så....fin!
Länge leve cardigan!

Så många stjärnor...

En annan av mina favoriter är designern och illustratören, Louisa Burfitt. Hon gör enkla och rena kläder med schyssta illustrationer på. Kanske mest igenkänd för sina bilder på Kate Moss.
I like her style!

Illustrationer

Jag älskar Lisetotte Watkins illustrationer! Hennes karaktärer är så talande att det känns som att man kan se deras personlighet bara genom att titta på dem. Man ser personer man känner i dem. Det gillar jag...

Det är bara kläder!

Sedan jag var liten har jag älskat färg och form. Jag ritar. Det är det jag gör.
Jag blir glad av att se former och figurer ta form när pennan glider över det vita papperet. Det fashinerar mig.

Skaparglädje. Att se något ta form. Bli fint.... eller fult. Det kan ge utlopp för en känsla eller bara fungera som förströelse medan jag pratar i telefonen.
Hur som helst gör det mig glad! Det har alltid fyllt något slags behov inom mig.


Jag ritar på jobbet. Kläder. Skisser. Illustrationer. Det är lyxigt att få hålla på med det man älskar! Det är jag till fullo medveten om. Nästan hela tiden.
Men ibland driver den här vansinniga industrin av masskonsumtion mig till....total frustration. Alla ser så blodigt allvarligt på allt. Det verkar omöjligt att se det från kollegornas sida, inköparnas, fabrikernas... och samarbeta. Det blir krig om ingenting. Alla skyller på varandra. Ingen vill ha skulden. Alla vill ha äran.

Då vill jag bara skrika:
-Det är bara kläder, Det ÄR bara kläder!
För det är ju just vad det är. Bara kläder.
Men ändå, ändå inte...
för det är ju ´"konsten", intresset från själen som någonstans driver alla dessa människor som fått glädjen att arbeta med sin passion. Designen. Skapandet. Glädjen att veta att folk kan bli glada av ett plagg du gjort. Så glada att de är villiga att betala för det och ha det på sig.
Så... kanske är det inte alltid bara...kläder.